Monthly Makers - Avtryck
Årets första tema är som bekant Avtryck, något som jag valde att tolka både bokstavligt och bildligt. Jag har stansat ord på plåt, som jag fäst på läder. Tre armband och en nyckelring blev resultatet.
Den största utmaningen var verkligen att lyckas skriva rakt, vilket ni nog ser att jag inte riktigt lyckades med överallt, haha. Att lyckas slå tillräckliget hårt var lite svårt det med, då de olika typerna av metall inte alls var lika fasta. Men för att vara ett första försök tycker jag det blev rätt bra! Dick var det fasligt svårt att lyckas ta bilder där texten faktiskt syns.
En text min kära ordvitsare valde, Rom bryggdes inte på en dag.
HEJ SATAN pga viktigt att vara trevlig, och Dustfinger återkommer vi till.
Yes I am home kommer faktiskt från denna låt, dels för att låten är så satansjävlasvinbra, men också för att jag så mycket relaterar till texten. Som skillsmässobarn har jag i perioder verkligen känt att jag mest bara levt i en resväska, men en slags konstant hemlängtan till något som inte riktigt finns. Men jag ju turen att ha världens bästa föräldrar, och nu när jag är ute ur det hela kan jag se bak och vara tacksam över att jag ändå haft två trygga och kärleksfulla hem. Men det är svårt att vara hemma när man alltid längtar efter den man inte är hos. Bieffekt av bra föräldrar, troligtvis.
Men det är verkligen obeskrivligt skönt att till sist vara hemma permanent, och, sorry för att jag är så jävla töntkär, men "Home, let me come home, home is wherever I'm with you. Our home, yes, I am home, home is when I’m alone with you".
Men Dustfinger då? Jag skulle kunna skriva en bok om den mannen (eller, ja, karaktären..), men jag ska hålla mig kort. En av huvudpersonerna i Cornela Funkes trilogi Bläckhjärta. En förvirrad gycklare med konstant hemlängtan. Bitter, hemlighetsfull, ledsen och helt fantastisk. Jag vet inte hur många veckor jag har spenderat i hans värld, när verkligheten kännts lite väl dålig. Även om våra liv sett helt annorlunda ut så har jag alltid relaterat så mycket till honom, och den karaktären, och bokserien i stort har alltid varit min trygghet och tillfllyktsort. I know you've learned to use your fairy tales to get you through the hurt, som Gavin DeGraw så fin sjunger. Nu är jag gladare och har inte samma behov av att ha ett bokbundet hem, men jag är ändå så jävla tacksamm, och de böckerna har verkligen lämnat så många avtryck. Jag är skapligt säker på att mitt hjärta ha ett par sotiga fingeravtryck på sig.
Dessutom svarade Funke på min tweet till henne, där hon berättade att hon håller på men en fjärde bok!! Så himla underbart!
Tack förresten till mamma som fixade plåtarna till mig! Lädret med för den delen, nu när jag tänker efter.
Superfina! Har varit lite sugen på att testa den här tekniken, men det har inte blivit av ännu! Tycker mest om Yes, I'm home, och så fint att läsa om hur du tänkt med texterna!