Off the shoulders och helvetesgap.
Hej där. Jag är nere i den djupaste svackan någonsin, och är inte ens längre säker på om det mestadels är tröttsamt eller smärtsamt. Jag kraschar om och om igen, hinner lagom borsta bort skräpet från knäna innan den där klumpen i bröstet sätter krokben för mig, och jag faller pladask på magen igen. Allt är mest en enda rörar av ångest, tårar, och frustration. PMDS eller depression, eller kaske något annat. Jag vet inte, men jag räknar dagarna tills den inbokade läkartiden. Jag vill bara få bli hel. Jag vill inte att synen av en regnvåt, grönskande, förbannat vacker trädgård ska kännas som en spark i bröstkorgen. Men jag är oändligt tacksam över människorna i min närhet, vissa jag inte trodde skulle ha en så stor förståelse för hur man mår när livet är precis så underbart man kan önska sig, men ändå är det omöjligt att sluta gråta. Tack.
Men ibland spicker det upp, och jag påminns åter igen om vilket jävla fint liv jag har. Det faktum att jag har möjligthet att ägna mig åt hantverk och skapande är en lyx jag ofta tar för givet. Den senaste veckan har jag skjutit några av lajv-måstena ifrån mig, och istället försökt bli kompis med symaskinen. Inte det lättaste, den typen av djävulskap hatar uppenbarligen mig. Men efter att ha sytt två fantastiska toppar börjar det gå lite bättre.
Dessa får även bli ytterligare ett bidrag till Sypeppen!
Jag har gått efter den här beskrivningen, men kortat av det hela och satt dit en resår i nederkant också.
Den översta är sydd av samma polyestertyg som jag använde till min kjol. Jag använde samma mått till överkroppen som beskrivningen sa, med pga tygbrist blev volangen lite kortare. Till den gråa använde jag ett linnetyg, lite väl tjock med det funkar absolut! Där tog jag bort ca 10 på varje överdelsbit, och rätt mycket på volangen också. Tyget var nämligen så pass tugnt att jag var rädd att det skulle hasa ner för mycket annars. Var nog lite väl snål med tyg dock, dessa volangbiitar är 80 x 27 cm, skulle säga att det optimala är att inte gå under 1 meter, om man som jag är en storlek 36/38!
Har faktiskt ytterligare en topp planerad, som ska bli mitt bidrag till Monthly Makers, där temat för maj är färg. Men mer om det sen!
Finaste du! <3 Jag hoppas så att läkartiden var/blir bra och att du snart får må mycket bättre! <3 Det är så frustrerande och jobbigt när en mår dåligt utan någon orsak just för att det är så svårt att se en lösning på det. Men jag hoppas att det vänder snart för dig <3
Hur som helst är topparna helt fantastiska! Jag blev riktigt sugen att sy en till mig själv. Superfina!